Aktiviteter

Copyright © All Rights Reserved

AKTIVITETSKALENDER 2017

DATUM

EVENTNAMN

GREN. LÖRD/SÖND

DELTAGAR-ANTAL

ARRANGÖR

KONTAKT

TELEFON

29-30 April

Norrtälje

Ungersk/Koreansk

30st

SBB/?

Linda Ahrnborg

0709-81 50 13

6 Maj

Vårsläppet-Vrena

Koreansk/Knorr

30st

Nyköping BK

Risto Paloneva

0705-14 06 28

12-14 Maj

GP 1 Pomaz-Hungary

Ungersk/Koreansk +?

Inbjudna

 

 

 

27-28 Maj

Sibble träffen

Ungersk/Koreansk

15st

SBB

Camilla Linderberg

0733-27 74 54

24-26 Juni

EM Frankrike

Mer info kommer

EM laget

 

 

 

7-8 Juli

Lycksele

Ungersk/Koreansk

30st

SBB/?

Emil Eriksson

0738-15 07 39

7-9 Juli

Sydsvenska Mästerskapen-Stehag

Ungersk/Koreansk/Polsk jaktbana el Turkisk

30st

Stockamöllas IF

Maria Möllerberg

0709-51 29 10

 

SM KVALGRÄNS

 

 

 

 

 

22-23 Juli

Värmlands Mästerskap-Kil

Ungersk/Koreansk

20st

BS Kil

Jan Strömberg

 

4 Augusti

Norrtälje

Polsk jaktbana

SM Deltagarna

SBB/?

Linda Ahrnborg

0709-81 50 13

5-6 Augusti

Norrtälje

SM Ungersk/Koreansk

25st

SBB

Linda Ahrnborg

0709-81 50 13

18-20 Augusti

GP 2

Ungersk/Koreansk/Polsk jaktbana

15st

SBB/?

Linda Ahrnborg

0709-81 50 13

16-17 September

Pilregnet

Koreansk/Koreansk a la Risto

30st

Nyköping BK

Risto Paloneva

0705-14 06 28

15-17 September

GP 3 Sypniewo Polen

Ungersk/Koreansk/?

GP laget

 

 

 

4-5 November

Den stora hubertusjakten

Ungersk(polsk j-bana)/Fältbana(polsk)

20st

IK Österviking

Ameli Hallin

0725-76 81 81

Rankningen räknas i %, för att de olika grenarna skall få lika stor betydelse och för att inte väder, bankvalitè osv inte ska spela någon roll.

Till den totala rankningen räknas än så länge endastungersk och koreansk som lika mycket värda.

Det är endast sanktionerade tävlingar som räknas in plus GP tävlingarna..

Rankningslistan är flytande, kalenderår, vilket betyder att vid varje uppdatering så räknas tävlingar ett år tillbaka.

 

Försök till förklaring:

Om någon har 30% i umgersk gren och 43% i koreansk, så blir det 30+43= 73, som delas med 2, vilket ger 36,5. Detta blir den totala rankning (poäng, %)

Det delas med 2, pga att man inte skall komma upp i 100%.

 

OBS! Om du bara deltagit i en gren så delas det ändå med 2. I de enskilda grenarna så är det de 3 bästa resultaten som räknas.

 

Exempel:

Någon har en tävling med 45%, en med 38% och en med 56% som högsta poäng, då delas detta med 3. (45+38+56=139%, 139/3= 46,3%)

 

OBS! Har du deltagit i färre än 3 tävlingar, delas det ändå på 3, för att inte komma över 100%.

 

 

Grenpoängen (%), delas ut efter följande:

Den högst rankade på tävlingen ( i grenen) sätter grundvärdet på tävlingen.

Exempel:

Knut (högst rankade på denna tävling/gren) har 67% när tävlingen startar, så länge som ingen slår Knut med så mycket att de kommer över 100%, så är det hans värde man räknar på.

Tex Knut skjuter 89 poäng på denna gren, vilket gör att varje poäng på denna gren är värt 0,76 (67%/89%= 0,76)

 

Vera skjuter 72 poäng, vilket ger 72x0,76= 55%

Stina skjuter 96 poäng, vilket ger 96x0,76= 73,3%

 

Om Knut vinner denna gren får han 2% som bonus. (67+2=69%), detta läggs på först efter att grenen är avslutad.

Vinner han inte, så får han sina 67% som han hade innan (om ingen slår honom med så mycket att den passerar 100%)

Tex Per skjuter 138 poäng, vilket ger 138x0,76= 105,4%, detta gör att det blir Pers värde som blir grund för grenen istället, vilket ger att varje poäng är i stället värt 0,725 (100/138).

 

Veras i detta fall 72 poäng blir då 72x0,725= 52,2%, istället för 55%

Stinas blir 69,6% (96x0,725= 69,6%) istället för 73,3%

Knuts blir 64,5%, istället för 67%

 

Per i detta fall får då 100% pga han sköt så mycket bättre, än den som var högst rankad då grenen startade.

 

 

Detta rankningsystem röstades fram på ett styrelse möte 2015, att gälla i 2år (2016 +2017), efter detta ska det utvärderas.

 

Om någon har ett tips på annat system, mottages detta tacksamt till någon i styrelsen!

Rankningssystemet:

Regler vid tävling:

1. Funktionärer

1.1. Vid varje tävling skall det finnas utsedda personer till följande roller:

• Tävlingsledare

• Huvuddomare

• Måldomare, en eller flera

• Tidtagare, en eller flera

• Protokollförare

• Starter

• Målflaggare

1.2. Samma person kan uppfylla mer än en av dessa funktionärsposter.

1.3. Posterna kan innehas av olika personer under tävlingens gång. Tävlingsledare och

huvuddomare får dock inte bytas under pågående gren.

1.4. Tävlingsledaren är ansvarig för tävlingens genomförande, tävlingsbanan/banorna

och övriga delar av tävlingsområdet. Tävlingsledaren är också ansvarig för att i

förväg meddela jourhavande veterinär och SOS larmcentral (se www.sosalarm.se

för kontaktuppgifter till närmaste SOS-central) var och när tävlingen äger rum, samt

upprätta en telefonlista med nummer till tävlingsledare, sjukvård och veterinär.

Telefonlistan skall skickas ut i förväg till SBB (info@mountedarchery.se) samt

huvuddomaren. Utskriven kopia på telefonlistan skall finnas tillgänglig väl synlig i

domartältet.

1.5. Huvuddomaren är ansvarig för att tävlingen följer gällande regelverk.

Huvuddomaren är ensam beslutsfattare i tillämpningen av reglerna.

1.6. Måldomarna är ansvariga för att avgöra vilken poäng varje träff erhåller. De är

underställda huvuddomaren och protokollföraren. Måldomare måste vara

införstådda med hur pilar skall dömas (kapitel 6). Vid tvist avgör huvuddomaren

pilens poäng. Måldomarna skall vara utrustade med poängflaggor/skyltar med siffror

och färg enligt Koreansk gren.

1.7. Tidtagarna är ansvariga för att tidtagarutrustningen fungerar korrekt och för att

tiderna noteras korrekt. Tidtagarna skall även ta tiden manuellt med stoppur även

om elektroniks tidtagning används, för den händelse att utrustningen inte registrerar

någon tid. Vid endast manuell tidtagning bör det finnas tre tidtagare för att kunna

avgöra om misstag skett eller om något tidtagarur fallerat.

1.8. Protokollföraren ansvarar för att poängen som anges av måldomarna noteras

korrekt

1.9. Starter och målflaggare skall vara utrustade med vardera en grön och en röd flagga

1.10. Startern ansvarar för att ge startsignal till den tävlande genom att höja den

gröna startflaggan och fälla flaggan när ryttarens överkropp passerar startlinjen.

Startern är även ansvarig för att ge signal vid regelbrott som föranleder ogiltigt löp

eller pil, t.ex. överträden starttid, om ryttaren rör pilen eller kogret innan startlinjen i

de grenar där detta inte får ske eller liknande. Detta görs genom att höja den röda

flaggan.

1.11. Målflaggaren ansvarar för att höja den gröna flaggan målflaggan i god tid

innan den tävlande passerar mållinjen och sedan fälla flaggan när den ryttarens

överkropp passerar mållinjen. Målflaggaren är även ansvarig för att ge signal vid

regelbrott som föranleder ogiltigt löp eller pil, t.ex. om hästen faller ned i trav, om pil

avlossas efter målgång där så ej får ske eller liknande. Detta görs genom att höja

den röda flaggan.

2. Banan

2.1. Om inte annat anges i reglerna för en specifik gren skall banan vara 2m bred och

tydligt avgränsad på bägge sidor. Avgränsningen är i allmänhet stolpar med band

eller rep men kan även vara till exempel jordvallar.

2.2. Avgränsningens stolpar bör vara 80-100cm höga och utformade på sådant sätt att

de inte utgör någon fara för vare sig häst eller ryttare. Likaledes skall bandet eller

repet vara av sådan art att det brister om häst eller ryttare fastnar i det innan allvarlig

skada uppstår, om så är nödvändigt skall brottpunkter finnas på avgränsningen.

2.3. Det skall finnas tillräckligt utrymme i båda ändar av banan för ryttaren skall kunna

starta och sakta ner hästen på ett säkert sätt oavsett om ryttaren är höger- eller

vänsterskytt.

2.4. Banan skall vara utformad på sådant sätt att varken höger- eller vänsterskyttar

missgynnas. Speciellt avser detta avstånd och placering av målen. Hänsyn skall om

möjligt tas till solens placering.

2.5. Banan skall inspekteras innan tävlingens start varje tävlingsdag och eventuella

säkerhetsbrister åtgärdas innan första tävlande startar.

2.6. Plats för domare bör placeras ungefär 45m från start på 90m banan och bestå av

sol/regnskydd (tält) med plats för minst ett bord med stolar. Det bör finnas en öppen

passage mellan banans yttre avgränsning och domartältet på minst 5m.

2.7. Åskådarplats skall vara tydligt avgränsad och på säkert avstånd från tävlingsbanan.

Detta avstånd avgörs av tävlingsledaren och skall godkännas av huvuddomaren.

3. Mål

3.1. Tavlornas utformning beskrivs i respektive gren.

3.2. Tavelunderlag.

3.2.1. Tavelunderlaget skall vara skall vara så stort att det finns minst 2cm utanför

poänggivande zon överallt. Detta för att garantera att en pil som nätt och jämt

missar stannar kvar i tavelunderlaget.

3.2.2. Tavelunderlaget skall vara sådant att pilar som träffar i tavlan skall stanna

kvar i tavelunderlaget och pilens värde säkert kan avgöras.

3.2.3. Tavelunderlag och deras stöd skall vara sådana att de inte skadar pilarna.

Hänsyn måste tas till att pilar som passerar genom tavelunderlaget inte skadas

av stöden

3.2.4. Tavelunderlag och deras stöd skall vara säkert förankrade i varandra och i

marken.

4. Hästar

4.1. Samtliga hästar skall vara tränade för beridet bågskytte och vara i sådan kondition

att de kan genomföra samtliga tävlingslöp i galopp. Detta gäller speciellt för de

hästar som tävlar med mer än en ryttare.

4.2. Triangelmärkta häst får ej användas vid tävling eller träning i beridet bågskytte.

4.3. För att få starta måste hästen vara vaccinerad mot hästinfluensan A2.

4.3.1. För gällande vaccinationsbestämmelser se bilaga 2, utdrag ur

Tävlingsreglemente 1 Gemensamma bestämmelser, Svenska Ridsportsbundet:

Moment 170 Vaccinationsbestämmelser

4.4. Hästägaren skall visa upp giltigt vaccinations intyg, hästpass eller vidimerad kopia,

samt påskriven hästägarförsäkran för tävlingsledaren innan urlastning får ske på

tävlingsplatsen. För smittinformation se www3.ridsport.se/Tavling/Smittinfo

4.5. Om så anses nödvändigt äger tävlingsledaren rätt att kräva veterinärbesiktning av

en eller samtliga hästar innan start.

4.6. Häst får inte behandlats med prestationshöjande preparat eller på något annat sätt i

strid med Ridsportsförbundets Dopingregler.

Se www3.ridsport.se/Tavling/Dopning

4.7. En häst får ha maximalt två ryttare i en och samma tävling.

4.8. Ryttaren skall genomföra samtliga grenar i en tävling på samma häst, om denna inte

utesluts eller dras tillbaks enligt 4.11 eller 4.12.

4.9. Häst som är känd för att sparkas eller bitas skall bära röd rosett i svans och/eller

man som en varning till övriga deltagare.

4.10. I de fall tävlingsarrangören tillhandahåller hästar gäller följande:

4.10.1. Hästar skall tilldelas ryttare efter deras förmåga och erfarenhet. Detta görs i

samråd mellan ryttare, hästansvarig utsedd av tävlingsarrangören och

hästägare. Hästansvarigs beslut är slutgiltigt. Hästägaren skall dock godkänna

samtliga ryttare som rider dennes häst/hästar.

4.10.2. Hästägaren tillhandahåller hästens utrustning såsom sadel och huvudlag. Om

ryttare önskar använda annan utrustning skall denna godkännas av hästägaren.

Hästägarens beslut är slutgiltigt och kan inte överklagas

4.10.3. Samtliga ryttare skall beredas möjlighet att prova sina tilldelade hästar tills

alla ryttare är nöjda (så långt det är praktiskt möjligt)med sin häst

4.11. Huvuddomaren äger rätt att när som helst under tävlingens gång utesluta en

häst som inte bedöms lämplig att fortsätta, antingen genom skada, utmattning, fara

för ryttare eller omgivningen eller annan giltig anledning.

4.12. Hästägaren äger rätt att när som helst dra tillbaks sin häst oavsett anledning.

4.13. Om en häst utesluts eller dras tillbaka av ovanstående skäl skall:

4.13.1. Hästansvarig, skall om så är överhuvudtaget möjligt, erbjuda en annan

likvärdig häst.

4.13.2. Ryttaren ges rimlig tid att prova den tilldelade hästen. Rimlig tid avgörs av

hästansvarig.

4.13.3. Om möjligt skall ryttaren ges möjlighet till ett provlöp.

4.13.4. Ryttaren skall ges möjlighet att utföra de löp denne missat på grund av

hästbytet. Detta nekas endast i det fallet hästbytet orsakades av ryttaren, detta

avgörs av huvuddomaren i samråd med hästansvarig.

5. Ryttare

5.1. För att delta i sanktionerad tävling krävs att ryttaren har löst tävlingslicens genom

den SBF anslutna förening denne tävlar för. Tävlingslicens gäller ett år från 1

februari till 31 januari. Indelning i A, B och C licens följer SBF’s regler.

5.2. Samtliga ryttare, hästskötare, lagledare, tränare, övriga lagmedlemmar och

åskådare förväntas uppträda på ett sportmannamässigt sätt och utan att framkalla

fara för sig själv eller andra.

5.3. Hästar skall behandlas med respekt och i enlighet med FEI:s Code of Conduct, se

bilaga 1.

5.4. Förtäring av alkohol på tävlingsplatsen är förbjuden för ryttare, lagmedlemmar och

funktionärer innan dagens tävlingar är avslutade.

5.5. Ryttare som är uppenbart påverkad av alkohol eller andra droger kan vägras delta i

dagens tävlingar. Detta avgörs av huvuddomaren

5.6. Ryttare får inte vara påverkad av medicin, med eller utan läkarordination, som

påverkar dennes förmåga att tävla på ett säkert sätt.

5.7. Ryttare får inte använda prestationshöjande preparat eller liknande i strid med RF:s

Dopingregler för idrottsutövare. Se www.rf.se/Antidoping

5.8. Den som uppträder på ett sätt som upplevs som störande eller framkallande av fara

trots tillsägelse kan avvisas från platsen av tävlingsledaren eller huvuddomaren.

5.9. Överträdelse av något av ovanstående som görs av ryttare eller dennes

lagmedlemmar kan bestraffas med varning, poängavdrag eller diskvalificering. Detta

avgörs av huvuddomaren ifrån fall till fall, baserat på överträdelsens art. Deltagare

äger rätt att överklaga i enlighet med kapitel 13.

6. Personlig klädsel och utrustning

6.1. Godkänd (CE-märkt) ridhjälm i fullgott skick skall bäras av samtliga deltagare vid

tävling och träning i Sverige.

6.2. Ryttare skall bära en av följande tävlingsklädsel:

6.2.1. Sin SBF anslutna förenings tävlingströja alternativt vit tävlingströja utan

reklamtext, samt ridbyxor eller motsvarande i valfri färg.

6.2.2. Traditionell, historisk klädsel.

6.3. Tävlingsarrangören äger rätt att bestämma om traditionell, historisk klädsel skall

bäras. Detta krav kan inte ställas vid Svensk Mästerskap.

6.4. Ryttare med egen häst får bära sporrar, spö eller liknande. Ryttare som lånar häst

måste ha tillstånd av hästägaren för att använda sådan utrustning. Användandet av

denna utrustning skall ske i enlighet med stycke 5.3. Grov eller vårdslös användning

kan resultera i diskvalificering.

6.5. Alla typer av bågar utom compoundbågar (enligt SBF:s definition) eller armborst får

användas.

6.6. Pilar av valfritt material, inklusive nockar och fjädrar, får användas. Endast

tavelspetsar får användas, jaktspetsar eller andra skärande spetsar som skadar

tavlor och tavelunderlag är förbjudet. I de grenar där blunts krävs skall dessa vara

gjorda av gummi, trä, plast, läder eller annat mjukt material.

7. Ryttarmöte

7.1. Ryttarmöte skall avhållas högst 24 timmar innan tävlingen börjar och senast i så god tid

att de första deltagarna hinner göra sig och hästarna i ordning, inklusive en tillräcklig

uppvärmning.

7.1.1. Vid detta möte gås tävlingens genomförande igenom.

7.1.2. Om behov finnes kan även en regelgenomgång göras, men normalt skall

deltagarna haft tillgång till reglerna i god tid så detta inte är nödvändigt.

7.1.3. Deltagarna skall ges möjlighet att ställa frågor rörande tävlingen och regler.

7.2. Ryttarmötet är obligatoriskt för samtliga ryttare, undantag kan endast ges av

huvuddomaren. Möjlighet finns att skicka någon lagmedlem än ryttaren men detta ska

meddelas i förväg och godkännas av huvuddomaren. Ryttare som uteblir från ryttarmötet

utan tillåtelse kan uteslutas från tävlingen.

8. Uppvärmning, provlöp och sen ankomst

8.1. Ryttare skall ges plats och möjlighet att värma upp sig själv och hästen innan

tävlingsstart. Om möjligt skall det finnas träningsmål att skjuta på.

8.2. Normalt skall varje ryttare ges möjlighet till ett provlöp på tävlingsbanan omedelbart

innan dagens första tävlingslöp.

8.2.1. Undantag kan göras om dagens första gren anses extra krävande för hästen

på grund av sin längd, beskaffenhet eller på något annat sätt. I detta fall skall

deltagarna ges möjlighet till ett provlöp på denna tävlingsbana vid ett tidigare

tillfälle i anslutning till tävlingen. Detta skall meddelas deltagarna i god tid innan

tävlingen.

8.3. Vid provlöpet får ryttaren skjuta på de mål som är uppställda.

8.4. Ryttare som anländer till tävlingsbanan efter att övriga i gruppen påbörjat sina

tävlingslöp ges normalt inget provlöp utan börjar med tävlingslöp direkt. Hästen skall

trots deltagarens sena ankomst värmas upp tillräckligt innan sitt första tävlingslöp

även om detta innebär att ryttaren missar ytterligare tävlingslöp.

8.5. Om ryttaren anländer så sent att övriga i gruppen redan fullföljt ett eller flera

tävlingslöp avgör huvuddomaren, baserat på omständigheterna, om ryttaren har rätt

att genomföra sina missade löp eller ej.

9. Poängbedömning

9.1. Pilens värde bedöms av taveldomare, som sedan meddelar värdet genom att tydligt

visa korrekt poängflagga/skylt för protokollföraren som noterar varje pils värde för

sig.

9.2. Varken pil eller tavla får vidröras innan protokollföraren gett klartecken.

9.3. Pilens poängvärde avgörs av pilskaftets läge där det passerar genom tavlan. Om

pilskaftet skär två poängzoner eller berör gränslinjen däremellan, skall pilen räknas

till det högre värdet. Om det inte kan avgöras om pilskaftet vidrör skiljelinjen eller ej

ges det högre värdet.

9.4. Pil som passerar genom tavlan skall bedömas efter sin troliga träffpunkt. Om

träffpunkten inte kan avgöras räknas pilen som träff och ges lägsta möjliga poäng.

9.4.1. Om pilar passerar upprepade gånger genom tavlan skall tävlingsarrangören

vidta åtgärder för att förstärka målen, till exempel genom att montera backstops

eller liknande.

9.4.2. Kan inte detta göras skall tävlingen avbrytas och huvuddomare tillsammans

med representant för deltagarna bedöma om tävlingen trots detta kan

genomföras. Om så är fallet skall samtliga pilhål i tavlan markeras innan

tävlingen återupptas, vilket sedan upprepas efter varje löp. Poäng bedöms efter

omarkerade pilhål.

9.5. Pil som träffar och fastnar i annan pil ges samma värde som denna. Likaså ges pil

som uppenbart träffat annan pil men inte fastnat i denna samma poängvärde som

den träffade pilen.

9.6. Pil som hänger kvar i tavlan bedöms efter platsen där pilskaftet passerar genom

tavlan.

9.7. Pil som studsar skall, om studsen anses bero på tavelunderlaget, bedömas efter sin

troliga träffpunkt. Om träffpunkten inte kan avgöras räknas pilen som träff och ges

lägsta möjliga poäng.

9.7.1. Om pilstuds på grund av tavelunderlaget inträffar ett flertal gånger skall

tävlingen avbrytas och huvuddomare tillsammans med representant för

deltagarna bedöma om tävlingen trots detta kan genomföras. Om så är fallet

skall samtliga pilhål i tavlan markeras innan tävlingen återupptas, vilket sedan

upprepas efter varje löp. Poäng bedöms efter omarkerade pilhål.

10. Vägran, fall och uteslutning av säkerhetsskäl

10.1. Efter ryttaren har fått startsignal (startern har höjt flaggan) måste häst och

ryttare passera startlinjen inom 60s. Om inte detta sker räknas det som vägran och

ryttaren måste lämna banan och får 0 poäng för detta löp.

10.2. Om hästen lämnar banan på något annat sätt än via utgången blir ryttaren

diskvalificerad i detta löp och får 0 poäng.

10.3. Om ryttaren faller av sin häst på banan efter startsignal givits ges 0 poäng för

detta löp. Inträffar detta en andra gång för ryttaren i samma gren, diskvalificeras

ryttaren från hela grenen.

10.4. Huvuddomaren kan, om så bedöms, döma att en ryttare inte får fortsätta av

säkerhetsskäl antingen på grund av skada eller bristande förmåga. I dessa fall får

ryttaren inte göra fler löp, men behåller de poäng som redan erhållits i tidigare löp.

10.5. Ryttare som inte fått fortsätta på grund av skada kan, om så är möjligt, av

huvuddomaren tillåtas fortsätta när skadan är åtgärdad och sjukvårdsansvarig

bedömer ryttaren som lämplig att fortsätta. Huvuddomaren avgör om missade löp får

tas igen baserat på omständigheter som skadans art, tid och banans tillgänglighet.

11. Distraktion och fallerad tidtagning

11.1. Ryttare äger rätt att begära nytt löp om han/hon känner att dennes löp

påverkades negativt av yttre omständigheter, som distraktion från åskådare eller

liknande.

11.2. Begäran skall utan onödigt dröjsmål meddelas till vilken tävlingsfunktionär

som helst, som i sin tur meddelar huvuddomaren så fort som är möjligt.

11.3. Huvuddomaren avgör om ryttaren får göra om sitt löp eller ej, baserat på om

yttre påverkan var mer än som kunde väntas eller mer än vad andra ryttare fått

utstå.

11.4. Om elektronisk tidtagningsutrustning används men av någon anledning inte

ger någon tid skall den manuella tiden användas. Om inte heller denna gett en rimlig

tid skall i första hand ryttaren ges en genomsnittstid från sina andra löp eller om

detta inte är möjligt göra om löpet. Vilket som skall ske avgörs av huvuddomaren.

11.5. Om manuell tidtagning används bör minst två men helst tre tidtagare

användas där en tidtagare utses till huvudtidtagare. Dennes tid används alltid om

den inte skiljer sig markant från de övriga, då genomsnittet av dessa används

istället. Om endast två tidtagare finnes används den tid som bedöms rimligast,

baserat på ryttarens övriga tider.

12. Materialfel

12.1. Om någon del av ryttarens utrustning går sönder äger de rätt att byta ut eller

reparera denna. Om löpet där felet inträffade är påbörjat (ryttaren har passerat

startlinjen) görs det inte om och poängen förändras inte.

12.2. Maximal tid för reparation eller byte är 15 minuter. Huvuddomaren avgör om

övriga i gruppen skall vänta eller om ryttaren får göra sina missade löp efter övriga i

gruppen är färdiga.

13. Protest

13.1. Deltagare får lämna in protest mot:

13.1.1. Domslut gjorda av huvuddomaren

13.1.2. Poängbedömningar av taveldomare, inklusive att taveldomaren rört tavla eller

pil för tidigt

13.1.3. Noterad tid för ett löp

13.1.4. Övriga tolkningar av regler, undantaget de som uttryckligen anger att

domslutet inte kan överklagas.

13.2. Deltagare kan protestera mot ovanstående på sina egna löp eller andra

deltagares.

13.3. Vid protest skall den som inlämnar protesten erlägga en kontant deposition

om 500 sek till tävlingsarrangören.

13.4. Protester avgörs i förekommande fall av huvuddomaren, om enighet inte kan

nås skall en kommitté tillsättas för att avgöra domslutet

13.5. Kommittén skall bestå av huvuddomaren, representant för deltagande ryttare

(dock ej den som inlämnat protesten) samt ytterligare en person som utses av

tävlingsarrangören. Samtliga skall vara väl insatta i gällande regelverk. Kommitténs

beslut är slutgiltigt och kan inte överklagas.

13.6. Om protesten inte godkänns tillfaller depositionen tävlingsarrangören.

Godkänns protesten återbetalas depositionen.