Tävlingsregler

Tävlingsregler

 

För länk till SBF och fler regler om de olika tävlingsgrenarna hittar ni här:

Tävlingslicens krävs för deltagande på tävling, klicka här för licensansökan och avgift.

 

Bågskytte till Häst, Allmänna Regler 2018

1. Åldersklasser

1.1. Skytt tillhör nedanstående åldersklass från och med det kalenderår denne fyller nedan angivna år:

1.1.1. Barn upp till och med 13 år

1.1.2. Junior 14-17 år

1.1.3. Senior 18 år och äldre

1.2. Skytt i barnklass äger rätt att anmäla sig i Junior från 13 års ålder. Skytt i juniorklass äger rätt att anmäla sig i seniorklass från 16 års ålder.

1.3. Skytt får inte individuellt tävla i mer än en klass i samma tävling.

1.4. Vid Internationella Mästerskap får skytt endast anmäla sig i sin ordinarie åldersklass, d.v.s junior skytt får ej anmäla sig i seniorklass.

1.5. Barnklass är ingen tävlingsklass. Tid får ej tas vid löpen, alla deltagare skall ha likadana priser och kallas fram till prisutdelnig samtidigt.

2. Mästerskap

2.1. Mästerskap arrangeras endast i junior och senior klass.

2.2. För deltagande i Svenskt Mästerskap samt för att representera Sverige i internationella mästerskap skall skytten ha svenskt medborgarskap eller varit stadigvarande bosatt i Sverige under minst de senaste tolv månaderna. För att räknas som stadigvarande bosat måste skytten vara skriven i Sverige och tillbringa minst 9 månader om året i Sverige.

2.3. I de fall skytten har dubbla medborgarskap kan skytten välja att delta i Svenskt Medborgarskap och representera Sverige i internationella Mäasterskap men kan då inte representera sin andra nationaltiet på fem (5) år om inte skytten flyttar permanent till detta land.

3. Funktionärer vid tävlingar

3.1. Vid varje tävling skall det finnas utsedda personer till följande roller:

• Tävlingsledare

• Huvuddomare

• Markörer, en eller flera

• Tidtagare, en eller flera

• Protokollförare

• Startflaggare

• Målflaggare

3.2. Samma person kan uppfylla mer än en av dessa funktionärsposter.

3.3. Posterna kan innehas av olika personer under tävlingens gång. Tävlingsledare och huvuddomare får dock inte bytas under pågående gren.

3.4. Tävlingsledaren är ansvarig för tävlingens genomförande, tävlingsbanan/banorna och övriga delar av tävlingsområdet. Tävlingsledaren är också ansvarig för att i förväg meddela jourhavande veterinär och SOS larmcentral (se www.sosalarm.se) för kontaktuppgifter till närmaste SOS-central) var och när tävlingen äger rum, samt upprätta en telefonlista med nummer till tävlingsledare, sjukvård och veterinär. Telefonlistan skall skickas ut i förväg till SBB (info@mountedarchery.se) samt huvuddomaren. Utskriven kopia på telefonlistan skall finnas tillgänglig väl synlig i domartältet.

3.5. Huvuddomaren är ansvarig för att tävlingen följer gällande regelverk. Huvuddomaren är ensam beslutsfattare i tillämpningen av reglerna.

3.6. Huvuddomaren är ansvarig för att kontrollera att skytten inte överskrider starttiden, i förekommande fall inte rör pilen innan startlinjen eller liknande.

3.7. Huvuddomaren avgör om löpet av någon anledning måste avbrytas efter startsignal givits, till exempel pil på banan eller liknande. Undantag för detta är risk för skada på person eller djur då alla funktionärer har rätt att avbryta löpet.

3.8. Markörerna är ansvariga för att avgöra vilken poäng varje träff erhåller. De är underställda huvuddomaren och protokollföraren. Markörerna måste vara införstådda med hur pilar skall dömas (kapitel 6). Vid osäkerhet skall markören tillkalla huvuddomaren som avgör pilens poäng. Markörerna skall vara utrustade med poängflaggor/skyltar med siffror och färg enligt Koreansk gren.

3.9. Markörer och andra funktionärer som plockar pilar bör vara utrustade med skyddshandskar eller pilutdragare för att undvika skador från fibrer eller liknande på skadade kolfiberpilar.

3.10. Tidtagarna är ansvariga för att tidtagarutrustningen fungerar korrekt och för att tiderna noteras korrekt. Tidtagarna skall även ta tiden manuellt med stoppur även om elektronisk tidtagning används, för den händelse att utrustningen inte registrerar någon tid. Vid endast manuell tidtagning bör skall det finnas minst två och helst tre tidtagare för att kunna avgöra om misstag skett eller om något tidtagarur fallerat.

3.11. Protokollföraren ansvarar för att poängen som anges av måldomarna noteras korrekt.

3.12. Startflaggare och målflaggare skall vara utrustade med vardera en vit eller grön start/mål flagga och en röd flagga

3.13. Startflaggaren ansvarar för att ge startsignal till den tävlande genom att höja startflaggan och fälla flaggan när ryttarens överkropp passerar startlinjen. Om löpet av någon anlending måste avbrytas skall startflaggaren omedelbart höja den röda flaggan på signal från huvuddomaren eller på eget bevåg om det finns fara för skada på person eller djur.

3.14. Målflaggaren ansvarar för att höja den målflaggan i god tid innan den tävlande passerar mållinjen och sedan fälla flaggan när den ryttarens överkropp passerar mållinjen. Om löpet av någon anledning måste avbrytas skall målflaggaren omedelbart höja den röda flaggan på signal från huvuddomaren eller på eget bevåg om det finns fara för skada på person eller djur.

3.15. Samtliga skyttar skall om så krävs hjälpa till som funktionärer i andra startgrupper än sin egen. Skyttarna skall dock ges tillräcklig tid att förbereda sig själva och hästen innan deras egen startgrupp.

4. Banan

4.1. Om inte annat anges i reglerna för en specifik gren skall banan vara 2m bred och tydligt avgränsad på bägge sidor. Avgränsningen är i allmänhet stolpar med band eller rep men kan även vara till exempel jordvallar.

4.2. Avgränsningens stolpar bör vara 80-100cm höga och utformade på sådant sätt att de inte utgör någon fara för vare sig häst eller ryttare. Likaledes skall bandet eller repet vara av sådan art att det brister om häst eller ryttare fastnar i det innan allvarlig skada uppstår, om så är nödvändigt skall brottpunkter finnas på avgränsningen.

4.3. I båda ändar av banan skall finnas en start/stoppsträcka på minst 25m, men om utrymme finns gärna längre. Start/stoppsträckan behöver inte vara rak men får ha en minsta innerradie av 10m.

4.4. Banan skall vara utformad på sådant sätt att varken höger- eller vänsterskyttar missgynnas. Speciellt avser detta avstånd och placering av målen. Hänsyn skall om möjligt tas till solens placering.

4.5. Banan skall inspekteras av tävlingsledare och huvuddomare innan tävlingens start varje tävlingsdag och eventuella säkerhetsbrister åtgärdas innan första tävlande startar.

4.6. Plats för domare bör placeras ungefär halvvägs mellan start och mål och bestå av sol/regnskydd (tält) med plats för minst ett bord med stolar. Det skall finnas en öppen passage mellan banans yttre avgränsning och domartältet på minst 5m.

4.7. Åskådarplats skall vara tydligt avgränsad och på säkert avstånd från tävlingsbanan. Detta avstånd avgörs av tävlingsledaren och skall godkännas av huvuddomaren, men skall vara minst 5 meter.

4.8. Hästar utanför aktuell tävlingsgrupp får ej vistas på ban- eller publikområdet.

5. Mål

5.1. Tavlornas utformning och placering beskrivs i respektive gren.

5.2. Tavelunderlag.

5.2.1. Tavelunderlaget skall vara så stort att det finns minst 2cm utanför poänggivande zon överallt. Detta för att garantera att en pil som nätt och jämt missar stannar kvar i tavelunderlaget.

5.2.2. Tavelunderlaget skall vara sådant att pilar som träffar i tavlan skall stanna kvar i tavelunderlaget och pilens värde säkert kan avgöras.

5.2.3. Tavelunderlag och deras stöd skall vara sådana att de inte skadar pilarna. Hänsyn måste tas till att pilar som passerar genom tavelunderlaget inte skadas av stöden.

5.2.4. Tavelunderlag och deras stöd skall vara säkert förankrade i varandra och i marken.

6. Skyttar

6.1. För att delta i sanktionerad tävling krävs att skytten har löst tävlingslicens genom den SBF anslutna förening denne tävlar för. Tävlingslicens gäller ett år från 1 februari till 31 januari. Indelning i A, B och C licens följer SBF’s regler.

6.2. Samtliga skyttar, hästskötare, lagledare, tränare, övriga lagmedlemmar och åskådare förväntas uppträda på ett sportmannamässigt sätt och utan att framkalla fara för sig själv eller andra.

6.3. Hästar skall behandlas med respekt och i enlighet med FEI:s Code of Conduct, se bilaga 1.

6.4. Ingen skytt får spänna (provdra) sin båge, med eller utan pil, på annan plats än anvisad uppvärmningsplats.

6.5. Förtäring av alkohol på tävlingsplatsen är förbjuden för skyttar, lagmedlemmar och funktionärer innan dagens tävlingar är avslutade.

6.6. Skytt som är uppenbart påverkad av alkohol eller andra droger kan vägras delta i dagens tävlingar. Detta avgörs av huvuddomaren.

6.7. Skytt får inte vara påverkad av medicin, med eller utan läkarordination, som påverkar dennes förmåga att tävla på ett säkert sätt.

6.8. Skytt får inte använda prestationshöjande preparat eller liknande i strid med RF:s Dopingregler för idrottsutövare. Se www.rf.se/Antidoping

6.9. Den som uppträder på ett sätt som upplevs som störande eller framkallande av fara trots tillsägelse kan avvisas från platsen av tävlingsledaren eller huvuddomaren.

6.10. Överträdelse av något av ovanstående som görs av skytt eller dennes lagmedlemmar kan bestraffas med varning, poängavdrag eller diskvalificering. Detta avgörs av huvuddomaren ifrån fall till fall, baserat på överträdelsens art. Skytt äger

rätt att överklaga i enlighet med kapitel Protest.

7. Personlig klädsel och utrustning

7.1. Ridhjälm godkänd enligt EN1384 eller VG1 01.040 och i fullgott skick med hakbandet i funktion, skall bäras vid all ridning.

7.2. Skyddsväst avsedd för ridning får bäras över klubbtröja om skytten så önskar. För att få använda skyddsväst av uppblåsbar typ skall detta godkännas av huvuddomaren och i förekommande fall hästägaren.

7.3. Skytt skall bära en av följande tävlingsklädsel:

7.3.1. Sin SBF anslutna förenings tävlingströja alternativt vit tävlingströja utan reklamtext, samt ridbyxor eller motsvarande i valfri färg.

7.3.2. Föreningens tävlingsjacka eller –väst får bäras över klubbtröja alternativt enfärgad jacka eller väst utan reklamtext.

7.3.3. Traditionell, historisk klädsel.

7.4. Tävlingsarrangören äger rätt att bestämma om traditionell, historisk klädsel skall bäras. Detta krav kan inte ställas vid Svenskt Mästerskap.

7.5. Skytt med egen häst får bära sporrar, spö eller liknande. Skytt som lånar häst måste ha tillstånd av hästägaren för att använda sådan utrustning. Användandet av denna utrustning skall ske i enlighet med FEI:s Code of Conduct, se bliaga 1. Grov eller

vårdslös användning kan resultera i diskvalificering.

7.6. Pilbågen skall ha traditionell form, men får vara av modern konstruktion och vara gjord av moderna material, t.ex. glasfiber eller kolfiber. Pilhyllor, urskärningar i stocken, stabilisatorer, vikter, pistolgrepp eller mekaniska release hjälpmedel är ej tillåtna. Bågen får ha valfri dragvikt.

7.7. Pilar av valfritt material, inklusive nockar och fjädrar, får användas. Endast tavelspetsar får användas, jaktspetsar eller andra skärande spetsar som skadar tavlor och tavelunderlag är förbjudet. I de grenar där blunts krävs skall dessa vara gjorda av gummi, trä, plast, läder eller annat mjukt material. Stålblunt eller skarp spets under gummiblunt är ej tillåtet.

7.8. I de grenar där det anbefalls att pilarna skall bäras i koger gäller följande:

7.8.1. Koger skall bäras av skytten, det får inte vara fäst vid hästen, hästens utrustning (t.ex. sadeln) eller bågen.

7.8.2. Koger får bäras på höft eller rygg och skall vara fäst vid skyttens överkropp, midja och/eller lår med den lägsta fästpunkten ovanför knåt. Koger får inte vara fäst vid skyttens arm eller vad.

7.8.3. Koger där pilarnas spets är blottad är tillåtna, dock skall pilarna vara så arrangerade att detta inte innebär fara för skytt, häst eller omgivningen.

7.8.4. Huvuddomaren äger rätt att be skytt justera eller byta ut koger om detta anses vara farligt eller kan irritera hästen (t.ex. genom fladder). Kan inte skytten göra detta på ett tillfredsställande sätt äger huvuddomaren rätt att föbjuda skytten att använda detta koger.

8. Hästar

8.1. Samtliga hästar skall vara tränade för bågskytte till häst och vara i sådan kondition att de kan genomföra samtliga tävlingslöp i galopp. Hästarna skall också vara fria från skada och sjukdom som kan förorsaka lidande.

8.2. Hästägaren skall visa upp giltigt vaccinationsintyg mot hästinfluensa, hästpass eller vidimerad kopia, samt påskriven hästägarförsäkran för tävlingsledaren innan urlastning får ske på tävlingsplatsen.

8.3. Om så anses nödvändigt äger tävlingsledaren rätt att kräva veterinärbesiktning av en eller samtliga hästar innan start.

8.4. Deltagande hästs prestationsförmåga eller temperament får ej vara påverkat genom tillförda läkemedel, läkemedelssubstanser eller andra ämnen, ej heller genom annan behandling som till exempel akupunktur eller ultraljud. Aggregat eller liknande som

påverkar din häst genom en elektrisk stöt eller annan olägenhet får ej heller användas.

8.5. Utrustning eller hjälpmedel som kan orsaka skada eller annat lidande på hästen får ej användas.

8.6. Tyglar skall vara slaka när skytten släppt dem, detta inkluderar eventuella hjälptyglar som t.ex martingal. Tyglarna skall vara arrangerade på sådant sätt att de ej hänger ned så de kan fastna i avgränsningarna eller hästen kan råka trampa på dem. Inspänningstyglar och annat som begränsar hästens normal huvudrörelser är ej tillåtna.

8.7. Alla normala typer av bett är tillåtna, likaså bettlöst huvudlag. I de fall skytten väljer att rida med endast halsrem eller liknande skall hästen vara försedd med huvudlag (t.ex. grimma) så att funktionärerna har möjlighet att fånga hästen om skytten skulle falla av.

8.8. Om nosrem används skall det finnas ett avstånd på 1,5cm mellan hästens nosrygg och nosremmen.

8.9. Sadel av valfri typ får användas.

8.10. Om hästen är känd för att sparkas skall den vara försedd med röd rosett i svansen.

8.11. En häst får ha maximalt två skyttar i en och samma tävling.

8.12. Skytten skall genomföra samtliga grenar i en tävling på samma häst, om denna inte utesluts eller dras tillbaks . Huvuddomaren äger rätt att när som helst under tävlingens gång utesluta en häst som inte bedöms lämplig att fortsätta, antingen genom skada, utmattning, fara för skytt eller omgivningen, eller annan giltig anledning.

8.13. I de fall tävlingsarrangören tillhandahåller hästar gäller följande:

8.13.1. Hästar skall tilldelas skytt efter deras förmåga och erfarenhet. Detta görs i samråd mellan skyttar, hästansvarig utsedd av tävlingsarrangören och hästägare. Hästägaren skall dock godkänna samtliga skyttar som rider dennes häst/hästar, detta beslut är slutgiltigt och kan inte överklagas.

8.13.2. Hästägaren tillhandahåller hästens utrustning såsom sadel och huvudlag. Om skytt önskar använda annan utrustning skall denna godkännas av hästägaren. Hästägarens beslut är slutgiltigt och kan inte överklagas.

8.13.3. Samtliga skyttar skall beredas möjlighet att prova sina tilldelade hästar tills alla skyttar är nöjda (så långt det är praktiskt möjligt) med sin häst.

8.14. Huvuddomaren äger rätt att när som helst under tävlingens gång utesluta en häst som inte bedöms lämplig att fortsätta, antingen genom skada, utmattning, fara för ryttare eller omgivningen eller annan giltig anledning.

8.15. Hästägaren äger rätt att när som helst dra tillbaks sin häst oavsett anledning.

8.16. Om en häst utesluts eller dras tillbaka av ovanstående skäl skall:

8.16.1. Hästansvarig, om så är överhuvudtaget möjligt, erbjuda en annan likvärdig häst till berörda skyttar.

8.16.2. Skytten ges rimlig tid att prova den tilldelade hästen. Rimlig tid avgörs av hästansvarig.

8.16.3. Om möjligt skall skytten ges möjlighet till ett provlöp.

8.16.4. Skytten skall ges möjlighet att utföra de löp denne missat på grund av hästbytet. Detta nekas endast i det fallet hästbytet orsakades av skytten, detta avgörs av huvuddomaren i samråd med hästansvarig.

8.17. Skytt med egen häst kan inte kräva att hästansvarig skall erbjuda likvärdig häst om skyttens egna häst blir utesluten eller dras tillbaka oavsett anledning. Däremot skall hästansvarig om möjligt vara behjälplig för att lösa situationen.

9. Deltagarmöte

9.1. Deltagarmöte skall avhållas högst 24 timmar innan tävlingen börjar och senast i så god tid att de första skyttarna hinner göra sig och hästarna i ordning, inklusive en tillräcklig uppvärmning.

9.1.1. Vid detta möte gås tävlingens genomförande igenom.

9.1.2. Om behov finnes kan även en regelgenomgång göras, men normalt skall skyttarna haft tillgång till reglerna i god tid så detta inte är nödvändigt.

9.1.3. Skyttarna skall ges möjlighet att ställa frågor rörande tävlingen och regler.

9.2. Deltagarmötet är obligatoriskt för samtliga skyttar, undantag kan endast ges av huvuddomaren. Möjlighet finns att skicka någon annan lagmedlem än skytten men detta ska meddelas i förväg och godkännas av huvuddomaren. Skytt som uteblir från Deltagarmötet utan tillåtelse kan uteslutas från tävlingen.

10. Uppvärmning, provlöp och sen ankomst

10.1. Skytt skall ges plats och möjlighet att värma upp sig själv och hästen innan tävlingsstart. Om möjligt skall det finnas träningsmål att skjuta på.

10.2. Samtliga skyttar gör en gemensam defilering i skritt på tävlingsbanan innan provlöpen så speakern kan presentera dem

10.3. Varje skytt skall ges möjlighet till det antal provlöp innan startgruppens första start som anges i respektive gren.

10.3.1. Undantag kan göras om dagens första gren anses extra krävande för hästen på grund av sin längd, beskaffenhet eller på något annat sätt. I detta fall skall deltagarna ges möjlighet till provlöp på denna tävlingsbana vid ett tidigare tillfälle i anslutning till tävlingen. Detta skall meddelas skyttarna i god tid innan tävlingen.

10.4. Vid provlöpet får skytten skjuta på de mål som är uppställda om ej annat är bestämt i grenreglerna.

10.5. Skytt som anländer till tävlingsbanan efter att övriga i gruppen påbörjat sina tävlingslöp ges normalt inget provlöp utan börjar med tävlingslöp direkt. Hästen skall trots skyttens sena ankomst värmas upp tillräckligt innan sitt första tävlingslöp även om detta innebär att skytten missar ytterligare tävlingslöp.

10.6. Om skytten anländer så sent att övriga i gruppen redan fullföljt ett eller flera tävlingslöp avgör huvuddomaren, baserat på omständigheterna, om skytten har rätt att genomföra sina missade löp eller ej.

11. Poängbedömning

11.1. Pilens värde bedöms av markörerna, som sedan meddelar värdet genom att tydligt visa korrekt poängflagga/skylt för protokollföraren som noterar varje pils värde för sig.

11.2. Varken pil eller tavla får vidröras innan protokollföraren gett klartecken.

11.3. Pilens poängvärde avgörs av pilskaftets läge där det passerar genom (bryter) tavlan. Om pilskaftet skär två poängzoner eller berör gränslinjen däremellan, skall pilen räknas till det högre värdet. Om det inte kan avgöras om pilskaftet vidrör skiljelinjen eller ej ges det högre värdet.

11.4. Pil som passerat genom tavlan skall bedömas efter sin troliga träffpunkt. Om träffpunkten inte kan avgöras räknas pilen som träff och ges lägsta möjliga poäng.

11.4.1. Om pilar upprepade gånger passerar genom tavlan skall tävlingsarrangören vidta åtgärder för att förstärka målen, till exempel genom att montera backstops eller liknande.

11.4.2. Kan inte detta göras skall tävlingen avbrytas och huvuddomare tillsammans med representant för deltagarna bedöma om tävlingen trots detta kan genomföras. Om så är fallet skall samtliga pilhål i tavlan markeras innan tävlingen återupptas, vilket sedan upprepas efter varje löp. Poäng bedöms efter omarkerade pilhål.

11.5. Pil som träffar och fastnar i annan pil ges samma värde som denna som redan satt i tavlan bedöms efter sin troliga träffpunkt, i de fall den träffat i nocken (Robin Hood eller teleskop träff) ges den samma värde som den träffade pilen.

11.6. Pil som uppenbart träffat annan pil men inte fastnat i denna samma poängvärde som den träffade pilen. Pil som studsat men uppenbarligen träffat en annan pil genom att denna uppvisar skador som inte kunnat vara där när pilen sköts, t.ex. en skadad nock, bedöms efter sin troliga träffpunkt baserat på skadans placering och art samt anslagsvinkeln mot målet. Om den troliga träffpunkten inte kan avgöras ges samma poängvärde som den träffade pilen.

11.7. Pil som hänger kvar i tavlan bedöms efter platsen där pilskaftet passerar genom tavlan.

11.8. Pil som studsar skall, om studsen anses bero på tavelunderlaget, bedömas efter sin troliga träffpunkt. Om träffpunkten inte kan avgöras räknas pilen som träff och ges lägsta möjliga poäng.

11.8.1. Om pilstuds på grund av tavelunderlaget inträffar ett flertal gånger skall tävlingen avbrytas och huvuddomare tillsammans med representant för deltagarna bedöma om tävlingen trots detta kan genomföras. Om så är fallet skall samtliga pilhål i tavlan markeras innan tävlingen återupptas, vilket sedan upprepas efter varje löp. Poäng bedöms efter omarkerade pilhål.

12. Totalplacering

12.1. Totalplacering på en tävling räknas ut som följer:

12.1.1. Den skytt som har högst poäng i en gren ges 100%

12.1.2. Övriga skyttars poäng ger en procentsats som del av den högsta poängen, exempelvis om högsta poängen är 140,2p och skytten har 97,0p får denne 97,0/140,2=69,2%. Procentsatsen anges med en decimal.

12.1.3. Skyttarnas procentsatster från delgrenarna summeras, den skytt som har högst procentsumma utses till totalsegrare följt av övriga skyttar i fallande ordning

13. Vägran, fall och uteslutning av säkerhetsskäl

13.1. Efter skytten har fått startsignal (startern har höjt flaggan) måste skytten på häst passera startlinjen inom 60s. Om inte detta sker räknas det som vägran och skytten måste lämna banan och får 0 poäng för detta löp.

13.2. Om hästen lämnar banan på något annat sätt än via utgången blir skytten diskvalificerad i detta löp och får 0 poäng.

13.3. Om skytten faller av sin häst på banan efter startsignal givits ges 0 poäng för detta löp. Inträffar detta en andra gång för skytten i samma gren, diskvalificeras ryttaren från hela grenen.

13.4. Huvuddomaren kan, om så bedöms, döma att en skytt inte får fortsätta av säkerhetsskäl, antingen på grund av skada eller bristande förmåga. I dessa fall får skytten inte göra fler löp, men behåller de poäng som redan erhållits i tidigare löp.

13.5. Skytt som inte fått fortsätta på grund av skada kan, om så är möjligt, av huvuddomaren tillåtas fortsätta när skadan är åtgärdad och sjukvårdsansvarig bedömer skytten som lämplig att fortsätta. Huvuddomaren avgör om missade löp får tas igen baserat på omständigheter som skadans art, tid och banans tillgänglighet.

13.6. Skytt måste kunna kontrollera sin häst, oavsett om det är egen eller lånad häst. Om huvuddomaren och/eller hästansvarig anser att så inte är fallet har skytt och/eller hästägare rätt att om möjligt åtgärda problemet genom att t.ex. byta huvudlag, enligt reglerna för materialfel. Om detta inte är möjligt eller problemet kvarstår trots åtgärder äger huvuddomaren och/eller hästansvarig rätt att förbjuda

skytten att fortsätta tävlingen på den hästen. Skytt får om så är möjligt fortsätta tävlingen på annan häst, enligt reglerna om hästbyte. Redan gjorda löp görs inte om utan räknas in i skyttens resultat.

14. Distraktion och fallerad tidtagning

14.1. Skytt äger rätt att begära nytt löp om han/hon känner att dennes löp påverkades negativt av yttre omständigheter, som distraktion från åskådare eller liknande. Som distraktion räknas inte skiftande väder, till exempel regn eller regnskurar.

14.2. Begäran skall utan onödigt dröjsmål meddelas till vilken tävlingsfunktionär som helst, som i sin tur meddelar huvuddomaren så fort som är möjligt.

14.3. Huvuddomaren avgör om skytten får göra om sitt löp eller ej, baserat på om yttre påverkan var mer än som kunde väntas eller mer än vad andra skyttar fått utstå.

14.4. Om elektronisk tidtagningsutrustning används men av någon anledning inte ger någon tid skall den manuella tiden användas. Om inte heller denna gett en rimlig tid skall i första hand skytten ges en genomsnittstid från sina andra löp eller om detta inte är möjligt göra om löpet. Vilket som skall ske avgörs av huvuddomaren.

14.5. Om manuell tidtagning används utses en tidtagare till huvudtidtagare. Dennes tid används alltid om den inte skiljer sig markant från de övriga, då genomsnittet av dessa används istället. Om endast två tidtagare finnes används den tid som bedöms rimligast, baserat på skyttens övriga tider.

15. Materialfel

15.1. Om någon del av skyttens eller hästens utrustning går sönder äger de rätt att byta ut eller reparera denna. Om löpet där felet inträffade är påbörjat (skytten har passerat startlinjen) görs det inte om och poängen förändras inte.

15.2. Maximal tid för reparation eller byte är 15 minuter. Huvuddomaren avgör om övriga i gruppen skall vänta eller om skytten får göra sina missade löp efter övriga i gruppen är färdiga.

16. Protest

16.1. Skytt får lämna in protest mot:

16.1.1. Domslut gjorda av huvuddomaren.

16.1.2. Poängbedömningar av taveldomare, inklusive att taveldomaren rört tavla eller pil för tidigt.

16.1.3. Noterad tid för ett löp.

16.1.4. Övriga tolkningar av regler, undantaget de som uttryckligen anger att domslutet inte kan överklagas.

16.2. Skytt kan protestera mot ovanstående på sina egna löp eller andra skyttars.

16.3. Protest lämnas skriftligen till tävlingsledaren tillsammans med en kontant deposition om 500 SEK.

16.4. Protester avgörs i förekommande fall av huvuddomaren, om enighet inte kan nås skall en kommitté tillsättas för att avgöra domslutet.

16.5. Kommittén skall bestå av huvuddomaren, representant för deltagande skyttar (dock ej den som inlämnat protesten) samt ytterligare en person som utses av tävlingsarrangören. Samtliga skall vara väl insatta i gällande regelverk. Kommitténs beslut är slutgiltigt och kan inte överklagas.

16.6. Om protesten inte godkänns tillfaller depositionen tävlingsarrangören. Godkänns protesten återbetalas depositionen.

 

Bilaga 1

FEI Code Of Conduct

1. Inom all hästsport är omsorgen om och omvårdnaden av hästen av yttersta vikt.

2. Hästens välbefinnande skall alltid komma i första hand, före krav från uppfödare, tränare, ryttare, ägare, hästhandlare, organisatör, sponsorer, media och funktionärer.

3. Hästens hälsa och välfärd måste garanteras vid all hantering av hästen såväl som vid all veterinär behandling.

4. Högt ställda kvalitetskrav på fodermedel, hygien, hälsa och säkerhet för hästen måste uppfyllas.

5. Tänk på hästens närmiljö. Ventilation, utfodring och vattning måste fungera tillfredsställande. Detta gäller också under transport av hästen.

6. Det är viktigt att ständigt verka för ökad utbildning och ökade kunskaper om hästhållning och träning.

7. För hästens bästa är det viktigt att ryttaren är kompetent och kunnig och dessutom i god fysisk kondition.

8. Hästen är en levande varelse och detta måste beaktas vid all ridning och träning. Metoder som FEI anser olämpliga får inte användas.

9. Sveriges Beridna Bågskyttar skall på ett lämpligt sätt kontrollera att medlemmar, ridklubbar och distrikt värnar om hästens välfärd.

10. De nationella och internationella bestämmelser som gäller inom ridsporten beträffande hästens hälsa och välfärd måste följas inte bara under tävlingar utan också under träning. Tävlingsregler och bestämmelser måste ständigt granskas för att säkerställa hästens välbefinnande.

Copyright © All Rights Reserved